Välförtjent pizzapaus. Ljudtekniker till höger. Det har varit intensivt, och vi var alla utmattade efter helgen. Men det var också himla roligt att göra detta.
Nu genstår att spela in en del annat som piano, stämmor etc., och gå genom filerna på olika sätt. Jättesvårt att ta beslut om vad som är bra nog, både under inspelningarna, och i efterhand. Det är väl till sånt man har en producent. Studiotid är dyrt, så man får se vad man kan göra hemifrån. Men nåt skall vi få till av detta, en skiva är så klart i tankarna, men det är mycket att tänka på och fixa innan detta går i box. Inspelning är bara en bit, sen skall det mixas, mastras, få registreringsnummer, tryckas, distriuberas digitalt, marknadsföring etc. etc. (Agh! Och jag som bara ville skriva låtar! Lika bra man inte visste vad det innebär, annars skulle man valt akrylmålning i stället ;) Fast kanske det inte vore lika kul )
Men man får ta en ting i taget, och det får ta den tid det tar. Men jag väljer att tro att man lär sig värdefulla ting av varje steg man tar, när man har ett mål som bygger på nåt genuint. Att inget man slet för var förgäves, när man i efterhand ser den stora bilden. Eller som Steve Jobs (RIP)formulerer det i sin legendariska Stanford graduation speech: "You cant connect the dots looking forward, you can only connect the dots looking backwards".
Nu är jag t.ex. glad för all tid jag lagt ned på att lära mig Cubase, trass all frustration, trass att man inte kom nån vart på länge, så kan jag nu spela in nytt piano själv, jag kan göra enkel redigering med klippa och klistra, och man kommer långt på detta. Mycket bättre att sitta hemma än att stressa på en studio, tänker jag. Men, det kommer gå med skölpaddesteg. Mellan jobb och familj, gräva fram nån ledig tid här och där. Så får det vara.
